Här följer lite information kring varför vi äter semlor och kring de olika namn vi använder på detta bakverk! (källa: hungrig.nu)
En semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg (då den serveras i ett fat med mjölk), är en slags bulle eller bakelse av ljust vetebröd med söt fyllning. Ordet semla var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen, utan fyllning. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i de svenskspråkiga delarna av Finland heter bakelsen fastlagsbulle. En semla är på finlandssvenska, i närmare anslutning till ordets ursprungliga betydelse, vad man i Sverige kallar småfranska, fralla, rundstycke eller Pain Riche.
Semlan åts från början enbart på fettisdagen under fastlagen i större delen av landet. Senare, när svenskarna inte längre brydde sig om att fasta före påsk, blev det tradition att äta den varje tisdag under fastans sju veckor. I Skåne åts dock fastlagsbullen enligt traditionen enbart på fastlagssöndagen, senare även veckorna före. I dag börjar bageritillverkade semlor säljas strax efter jul (ibland till och med före jul) och finns tillgängliga varje dag fram till påsk.
Fettisdagen (ordet är bildat av 'fet' och 'tisdag') kallas i Sverige tisdagen efter fastlagssöndagen och den sista dagen före den kristna fastan; dagen mellan blåmåndagen, tidigare ibland även kallad bullmåndagen, och askonsdagen. I Finland kallas dagen för fastlagstisdagen. Att det är sista dagen innan påskfastan har gett upphov till traditionen att denna dag, och ursprungligen bara denna dag, äta semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar. Eftersom dessa bullar gjordes av vetemjöl (vitt mjöl) kallas denna dag också ”vita tisdagen”. Enligt norrländsk tradition äts semlor som efterrätt till bruna bönor.
.jpg)
.jpg)